Max-katten har nyligen flyttat in i vårt hushåll. Hans historia är 10 år gammal och jag har ingen aning om hur de första 9 åren levdes... jag kan bara gissa! Hans personlighet är otroligt härlig. Han hoppar ogärna upp i knäet (till skillnad till våra andra kissar), men han ska alltid vara med. Sitta bredvid i soffan och spana vad som händer eller fullkomligt rasa ihop till en oformlig klump. Han gapar som en gädda på land, kråmar sig som värsta strandragget och vill inget hellre än att umgås med resten av kattflocken till Morris och Tassans förfäran.
Max-katten kommer från Östersund och har levet ett skibum-liv och härjat en hel del på en longboard den senaste tiden. Nu tyckte han att det räcker med ett flackigt liv och ville ha ett lugnt och sansat omkring sig med härligt spankulerande i spenaten utan att behöva akta tassarna på Stora gatan. Nu har han då några olater som han inte tänker lägga ifrån sig... som partykillen no 1 så är chips att föredra med jämna mellan rum. "Och tänk inte tanken att jag ska fånga några möss... där går gränsen." Detta har Max-katten tydligt markerat och lämnar sysslorna med varm hand över till de andra två i flocken.Läs även andra bloggares åsikter om Trädgård, livsstil, djur, katter
Haha underbart Ingela! Jag är så glad att Max fått ett lanthem hos en riktig djurvän där han får regera fritt över de öppna vidderna på fröst. Men glöm inte att han är en storstadsgangsterkatt ála Östersund innerst inne ;) PS. kolla in hans FB-profil under "Cat Maximus Stevens" // Joel
SvaraRadera