Familjeträd... känns mer som en tjurig gammal faster!

Kasta ut ungarna med diskvattnet... ja lite så känns det över mina tankar att byta ut familjeträdet som Adrian fick i dopresent. Jag har länge funderat över vad jag egentligen tycker om ett sk familjeträd. Eftersom det är inympat fyra olika äppelsorter så känns det inte som någon harmoni i trädet. Grenarna växer olika, skiljer sig åt i tjocklek... och jag har väldigt svårt att komma ihåg vilka sorter det är på trädet!

Tänk att det lika dant varje år, jag står och kliar mig i huvudet undrar vad för äpplen jag har i familjeträdet. Att det ska vara så svårt att komma ihåg vilka sorter det är.

Keramikskål från Calk på Gotland

Transparant Blance och Åkerö vet jag bestämt att jag har!

Eftersom krikonträdet håller på att dör så funderar jag på att se över trädsituationen på gården. Frågan är om det är helgerån att kapa ett friskt, men fult, äppleträd? Jag vill ha ett äppelträd med en äppelsort som jag vet från år till år vad jag har och att jag har nytta av äpplena.

I går hade jag sista kvällen på väldigt länge helt och hållet till mig själv så vid nio-snåret gjorde sig sötmagen påmind, då dög äppel-faster minsann. Ut rusar Plingelingan och släpade in ett gäng äpplen, skickade in dem i ugnen med dubbel sats knäcketäcke... med ett halvt paket vaniljglass så var sötmagen mättad. Men stackars faster får nog gå vidare i livet! 

Jag vill ha ett ridderlig äppelträd så om vi går på namnen så kanske följande skulle passa

• Riddare Drakenberg
• Riddare Fredrik
• Riddare Gul Richard

Men Gubbäpplen går bort! I morgon kanske jag kan börja lite mer seriöst över val av ev nytt äppleträd...

Läs även andra bloggares åsikter om Trädgård, äpple